Archive for mai, 2014

30.05.14

«God og dårlig latin»

Fra kronikk av tidligere utdanningsminister prof. Gudmund Hernes, i

logo

http://morgenbladet.no/baksiden/2014/god_og_darlig_latin#.U4grvhA0_-I

Selvsagt radbrekkes den latinen vi bruker. Mange sier «et studie» – men det heter «et studium». Eller: Når noen sier «et fakta», bør du rope tilbake: «Et faktum, for f…!»

Så det er ikke nok at vi alle bruker latin uten å vite det – noen må kunne det!

Og her ligger problemet. Latin som fag desimeres. I dag undervises det bare ved fire videregående skoler i landet. Selv universitetene dekapiterer (capita igjen) de klassiske fag. «Situasjonen» (av latin situs) i Norge er mer «deprimerende» (av latin deprimere) enn i de andre nordiske land. Universitetet i Tromsø legger opp til å kutte de to siste stillinger i «klassiske» (av latin classicus) studier. I Bergen er de truet.*

Dette er ikke en følge av fornuft, men av «politikk» (av gresk politikos). Det er lagt retningslinjer for at et universitetsemne med mindre enn femten eller tyve «programstudenter» (fra pro og grafein og studium) kan nedlegges. Det gjør det «fornuftig» for institusjonene å kutte småfag.

I det dystre bildet er det noen gladnyheter. I desember foreslo regjeringen, meget prisverdig, at klassiske språkfag, latin og gresk, skulle gi fordypningspoeng på linje med fremmedspråk. I Oslo har byrådet øremerket midler til latinundervisning.

Problemet er at regelen om de femten eller tyve programstudenter gjør det fornuftig for hvert enkelt lærested å handle slik at alle lider tap. De kan skyte seg inn under at de bare «gjør det departementet ber om». Kunnskapsministeren kan på sin side si at han bare må bøye seg for «faglige og demokratiske avgjørelser ved institusjonene» – og ja, for «akademisk frihet og selvråderett».

Problemet er at det er konstruert et system som gjør det mulig for alle å fraskrive seg ansvar, for eksempel når «småfag» kuttes. Men småfag er ikke bagateller – de bærer store tradisjoner! Og her gjelder det at tilbudet fra fagmiljøer som det tar tiår å bygge opp, skaper sin egen etterspørsel.

* Visstnok kun implisitt, med talet om «20 programstudenter».

Advertisements
26.05.14

Politikk

Fra innlegg av bloggens redaktør i UiB:s nettavis På Høyden:

http://pahoyden.no/debatt/2014/05/smafag-og-sprakfag

Språken är för de humanistiska, juridiska, samhällsvetenskapliga och teologiska vetenskaperna ungefär vad matematiken är för naturvetenskapen: nämligen oundgänglig hjälpvetenskap. Vetenskapsmän inom exempelvis juridik och litteraturvetenskap, för att nämna discipliner vars forskare jag själv givit assistens, behöver i sitt arbete konsultera experter i språk. I synnerhet  gäller detta i fråga om äldre historiska källor, som kan vara svårtydda även för den som har flytande språkkompetens. De klassiska språken, i vilka ingen har flytande kompetens då de inte längre är någons modersmål, spelar en särskilt utpräglad roll som tvärvetenskaplig infrastruktur, då de inte är nationella språk som hör till enskilda länder. Grekiska och latin är själva historiens språk i Europa som helhet och under antiken även Nordafrika och delar av Mellanöstern. Källorna till största delen av Europas historia, fram till sjuttonhundratalet och ofta längre, är på grekiska och latin. Källorna till hela Medelhavsområdets och stora delar av Mellanösterns antika historia är på grekiska. Nya Testamentet, Homeros, Platon och Aristoteles är på grekiska. Den kronologiskt sett största delen av den västerländska litteraturhistorien går ut på att förhålla sig till förebilder på grekiskt språk. Universitetsfilosofin har fortfarande att förhålla sig till de antika grekiska filosoferna som om de vore samtida. Religionshistoria har halva Bibeln men även ett mindre bibliotek fullt med bevarade kristna, kätterska och hedniska skrifter på framförallt grekiska men även latin att förhålla sig till. ”Nya” fragmentariskt bevarade antika grekiska papyrustexter med betydelse för historia, filosofi och religion publiceras kontinuerligt. Det kan inte vara meningen att det i Norge bara är Oslo som ska tillhandahålla specialistkompetens i dessa språk, dvs. kunna betjäna historisk forskning på toppnivå.

http://pahoyden.no/2014/04/departementets-okseliste-er-klar

http://pahoyden.no/2014/05/avviser-sperregrense-smafag

http://pahoyden.no/debatt/2014/05/sma-fag-kan-ha-hoy-kvalitet