Studentbyen Alexandria – idag og i senantikken

Rapport fra vår professor Tomas Hägg, bergenser emeritus. (Klikk på bildene for høyre oppløsning.)

*

Det nya biblioteket är som synes Alexandrias helt centrala monument nu, det har förskjutit både Alexander och fyrtornet till periferin. Under det egyptiska upproret bildade studenter och biblioteksstab, beväpnade bara med pappersrullar, ring runt Bibliotheca Alexandrina för hindra plundrare och vandaler att ta sig in genom glasdörrarna och förstöra bibliotekets inredning och skatter. Under vanliga förhållanden är biblioteket den dagliga arbetsplatsen för mängder av egyptiska studenter av båda könen, som jag kunde konstatera vid en vistelse i Alexandria de två första veckorna i november 2010.

Biblioteket ligger vid östra änden av hamnbassängen (längst bort på bilden), vid den stora strandgatan, Cornichen:

Här är en del av den välkända fasaden, som bekant ritad av arkitektfirman Snøhetta.

I kvarteren bakom biblioteket ligger stora huskomplex som rymmer olika fakulteter vid Universitetet i Alexandria.

Konstgjorda vattenbassänger förmedlar övergången mellan bibliotek och hav:

Och på andra sidan havsbukten kan man skymta den udde – tidigare en ö – där fyrtornet, Faros, en gång reste sig till en höjd av 120 meter (från invigningen år 279 f.Kr. stod det upprest i nästan 1600 år). Nu ligger en fästning där fyrtornet stod:

Bibliotekets interiör är väl mindre känd än exteriören. Huskomplexet rymmer utom sina boksamlingar och administrativa utrymmen också antikmuseum, visningssalar, auditorier, bokshop, planetarium m.m. Den väldiga ljusa läsesalen utgör en oas mitt i den bullrande och ganska kaotiska storstaden (3.5–5 milj. invånare):

Läsesalen är indelad i många nivåer, med en ämneskategori på varje nivå:

Imponerande många böcker finns redan på hyllorna, bara drygt åtta år efter invigningen 2002. Delvis är boksamligen ganska tillfälligt sammansatt (gåvor från olika länder och organisationer), delvis är den målriktat uppbyggd. Förutom grundläggande referenslitteratur i de flesta ämnen finns det naturligt nog stora mängder speciallitteratur som gäller Alexandria och Egypten, eller östra Medelhavsområdet och Afrika generellt. Man kan orientera sig närmare i den sökbara katalogen på nätet.

Också studenter i klassiska språk väntar man sig tydligen på biblioteket:

I antiken var Alexandria, bland mycket annat, en lärdomsstad som lockade till sig studenter och forskare från hela den grekisk-språkiga världen. Men av den byggnad som under hellenistisk tid var centrum för det lärda livet, det berömda biblioteket, finns det inga spår kvar. Det är möjligt att det förstördes i grund vid branden som Julius Caesar anlade bland fiendeskeppen i Alexandrias hamn för att rädda sin egen flotta år 48 f.Kr.

Dotterbiblioteket i Serapis-helgedomen längre söderut i staden ägde dock bestånd ända till 391 e.Kr., då alla hedniska tempel i det kristna romerska riket revs ner (utom Isis-templet i Philae vid Egyptens sydgräns som stängdes först ca 535). Och det finns uppgifter om andra boksamlingar inrymda i olika lokaliteter, så det lärda livet kunde fortsätta att blomstra trots prestigebibliotekens förstöring.

Om allt detta kan man läsa i en informativ liten bok av en egyptisk antikforskare som nyligen kommit ut i svensk översättning på förlaget Alhambra: Mustafa el-Abbadi, Alexandrias antika bibliotek, 2010. Engelsk utgåva: The life and fate of the ancient Library of Alexandria (Unesco: Paris 1990).

I senantiken fortsatte studenter att strömma till Alexandria. Liksom i Athen uppstod det konkurrens om studenterna mellan olika professorer och skolor, och speciellt mellan de hedniska och de kristna. Detta vet man en del om genom litterära belägg, som Zacharias Scholastikos’ biografi över patriarken Severus av Antiochia (468–538) som hade studerat där i slutet av 400-talet.

Men nu har också arkeologiska fynd gjort den fysiska miljön omkring studentlivet i Alexandria på 400- och 500-talen mer konkret. I området Kom el-Dikka (betyder ”mound of rubble”), ungefär mitt i den antika staden (nordost om Serapeion, idag kallat Pompey’s Pillar), har polska och egyptiska arkeologer sedan 1960-talet bedrivit utgrävningar (för senare års grävningar, se här).

Bland det man grävde ut tidigt är dels en stor badanläggning med tillhörande palaestra och latriner, dels ett marmorklätt Odeion från 300-talet e.Kr. som kan ha rymt 600 åhörare (i turistreklamen missvisande kallat Roman amphitheatre). Det byggdes om i senantiken och är nu kraftigt restaurerat för att kunna tjäna som konsertlokal också idag:

Men det mest intressanta, faktiskt helt unika, är upptäckten av ett tjugotal rektangulära föreläsningssalar i anslutning till den portik som leder norrut från Odeion:

Ett typiskt auditorium mäter 10×5 m och har bänkrader i sten längs tre av väggarna:

Mitt på bortre kortsidan har läraren antagligen suttit på ett upphöjt podium. Stenen i förgrunden har motsvarigheter i de flesta auditorierna. En gissning är att den har tjänat som bas för ett slags föreläsarstativ av trä och att det var härifrån, mitt för professorn, som eleverna höll sina epideiktiska provföreläsningar.

En annan modell har bortre kortsidan rundad som en absid, men i övrigt samma inredning. Här syns lärarpodiet tydligare:

Om de studenter som har flockats i de här salarna – de kan ha rymt 500–600 åhörare samtidigt – har läst retorik, filosofi, juridik eller medicin vet man inte; Alexandria var nog i senantiken mest känt för sitt medicinstudium. Man spekulerar i om också Odeion vid ombyggnaden på 500-talet har gjorts till en del av det akademiska campus, för att rymma alla studenterna vid akademiska ceremonier eller stora retoriska deklamationer.

Den som vill veta mer om auditorierna och vad de lär oss om senantik utbildning i Alexandria kan finna en ny artikel av utgrävaren Grzegorz Majcherek på nätet.

Tillbaka till nutiden. Som alla fornminnen var också Kom el-Dikka i november bevakat av beväpnad polis:

Vad som hände med utgrävningsplatsen under upproret vet jag inte; här var det nog inga studenter som slog ring.

Advertisements

One Comment to “Studentbyen Alexandria – idag og i senantikken”

  1. Takk, Tomas, for fin tekst og fine bilder av både det nye o det gamle biblioteket. Jostein

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s

%d bloggers like this: